Hon föddes i Stockholm och blev en av de mest hyllade skådespelarna i filmhistorien. För världen är Ingrid Bergman framför allt Ilsa Lund, kvinnan som säger farväl på flygfältet i Casablanca. För oss i Sverige är hon också en av landets största kulturexporter genom tiderna. Här är porträttet av stjärnan bakom rollen.
Från Stockholm till Dramaten
Ingrid Bergman föddes den 29 augusti 1915 i Stockholm. Hon förlorade sin mor som liten och sin far som tonåring, och växte upp hos släktingar. Tidigt sökte hon sig till scenen och antogs till elevskolan vid Kungliga Dramatiska Teatern, Dramaten, i huvudstaden. Redan efter kort tid lämnade hon utbildningen för att spela film på heltid. Uppgifterna om hennes bakgrund och karriär finns samlade hos Wikipedia.
Hennes svenska genombrott kom med Intermezzo från 1936. Filmen väckte uppmärksamhet långt utanför Norden, och producenten David O. Selznick hämtade henne till Hollywood för en amerikansk nyinspelning av samma berättelse 1939. Där stannade hon och byggde en internationell karriär, samtidigt som hon behöll sin svenska brytning och vägrade att låta studion pressa in henne i en tillrättalagd stjärnimage.
Ilsa Lund och rollen som förändrade allt
År 1942 spelade Ingrid Bergman Ilsa Lund i Casablanca, mot Humphrey Bogarts Rick Blaine. Rollen som den kluvna kvinnan mellan gammal kärlek och plikt blev hennes mest ihågkomna. Att inspelningen var kaotisk och att manuset skrevs om under arbetets gång märks inte i den färdiga filmen, där hennes närvaro bär flera av de mest laddade scenerna. Läs mer om filmen i vår artikel Casablanca (1942): handling, roller och arv.
Tre Oscar och en karriär i flera akter
Ingrid Bergman tilldelades tre Oscar under sin karriär, vilket är ovanligt för en skådespelare. Hon vann priset för bästa kvinnliga huvudroll för Gasljus (1944) och för Anastasia (1956), samt för bästa kvinnliga biroll i Mordet på Orientexpressen (1974). Bland hennes övriga kända filmer märks Alfred Hitchcocks Trollbunden (1945) och Notorious (1946) samt Klockan klämtar för dig (1943).
I början av 1950-talet väckte hennes förhållande med den italienske regissören Roberto Rossellini stor uppståndelse i USA, och hon arbetade under några år främst i Europa. Hon återvände sedan till amerikansk film och fortsatte att arbeta ända in på sina sista år. En av hennes mest personliga insatser kom med Höstsonaten (1978), regisserad av Ingmar Bergman, hennes enda långfilm tillsammans med den svenske namnen.
Arvet efter en världsstjärna
Ingrid Bergman avled den 29 augusti 1982 i London, på sin egen 67-årsdag. Hon räknas till de allra största i klassisk film, och det amerikanska filminstitutet AFI har placerat henne högt på sin lista över de mest betydande kvinnliga stjärnorna i amerikansk film. För svensk publik är hon en påminnelse om att en skådespelare från Dramaten kunde bli en av Hollywoods mest respekterade namn utan att sluta vara svensk.
Vill du utforska mer svensk scenkonst och kulturarv finns fler guider hos systersajten Kulturtorget. Och för den som vill förstå varför just Casablanca lever vidare rekommenderar vi vår genomgång av de bästa citaten ur filmen.